Lyssna på sidan Lyssna

Översiktsplan för Sävsjö kommun

Energi

Översiktsplanen behöver ta hänsyn till frågor som berör energiförsörjningen i kommunen. Alla samhällen är beroende av tillförsel av energi på olika sätt. Kommunikationer och transporter, infrastruktur som förser oss med färskvatten och värme, livsmedelsproduktionen, digitala system och mycket annat är beroende av att ständigt ha tillgång till energi.

I den regionala klimat- och energistrategin är visionen att Jönköpings län ska vara ett klimatsmart plusenergilän. Det innebär att senast 2045 ska Jönköpings län producera mer energi än vad som används och att energin som produceras i länet ska vara förnybar och ska uppgå till minst 10 000 GWh/år.

Energitillförsel och energianvändning

År 2017 användes ungefär 425 GWh energi i Sävsjö kommun – samma år bestod tillförseln av ungefär 450 GWh. Den totala energitillförseln till kommunen bestod grovt räknat av en tredjedel el, en tredjedel biobränslen (inklusive biodrivmedel) och en tredjedel oljebaserade produkter. För att uppnå målet om att bli ett hållbart plusenergilän behöver dels tillförseln av energi flyttas över från oljebaserade produkter till andra energislag, dels måste Sävsjö kommun stå för en större energiproduktion.

Diagram som redovisar energiflöden i Sävsjö kommun där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars storlekar motsvarar energimängder (källa: Energibalanser för Jönköpings län och kommuner år 2017, WSP 2019).

Ett diagram som visar energiflöden i Sävsjö kommun där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars storlekar motsvarar energimängder.  Källa: Energibalanser för Jönköpings län och kommuner år 2017, WSP 2019

Elproduktion

I Sävsjö kommun produceras idag väldigt lite el. Ett fåtal vattenkraftverk och några solcellspaneler på tak producerade tillsammans 127 MWh år 2019 (källa: Kommunal och regional energistatistik, SCB Länk till annan webbplats.).

Vindkraft

Utbyggnaden av vindkraft har av olika anledningar inte blivit aktuell i kommunen. Tidigare har två områden pekats ut av Energimyndigheten i södra delen av kommunen som riksintresse för vindbruk, men båda områdena har vid revideringen av riksintresseområdena 2017 tagits bort och därefter finns inga riksintresseområden för vindkraft i kommunen.

Kommunen omfattas av totalförsvarets riksintresse kring Hagshults flygplats. Nordvästra delen av kommunen är belagt med ett stoppområde där ingen vindkraft tillåts och resten av kommunen ingår i ett så kallat MSA-område (Minimum Safe Altitude) kring flygplatsen. Inom MSA-områden regleras maximala byggnadshöjder för att inte påverka möjligheterna till inflygning till flygplatsen negativt. Läs mer om MSA i avsnittet om Flygtrafik.

Ett stort område har tagits fram för kommunen som har en hög känslighet för vindkraft. Inom området ställer sig kommunen negativ till vindkraftsetableringar och i övriga områden prövas lämpligheten från fall till fall (genom kommunal tillstyrkan enligt Miljöbalken 16 kap. 4 §). För större vindkraftsanläggningar görs sedan tillståndsprövningen av miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen. Medelstora vindkraftsanläggningar är anmälningspliktiga och behandlas genom bygglov av kommunen.

Eftersom Försvarsmaktens riktlinjer för MSA-ytan för Hagshults flygplats begränsar lämpliga höjdnivåer för vindkraft har kommunen valt att i översiktsplanen inte göra bedömningen om vilka vindkraftsområden som är lämpliga eller inte, utan har fokuserat på att redan i tidigt skede avråda från vindkraftverk som beslutas genom tillståndsprövning av miljöprövningsdelegationen i vissa områden.

Ett antal kriterier har plockats fram för att avgöra vilka områden som har en hög känslighet för vindkraft. Eftersom vindkraftsverk har en stor omgivningspåverkan har kriterierna tagits fram med en relativt stor restriktivitet som syftar till att styra eventuella vindkraftsetableringar mot mindre känsliga områden. I känslighetsanalysen har hänsyn tagits till framtida omgivningspåverkan mot befintlig bostadsbebyggelse, befintlig transportinfrastruktur och natur- och kulturmiljövärden.

Ställningstaganden om vindkraft

  • Kommunen ställer sig negativ till vindkraft inom ett stort område i kommunen som har en hög känslighet. I övriga områden har kommunen inte tagit ställning – det görs i det enskilda fallet genom en kommunal tillstyrkan enligt Miljöbalken 16 kap. 4 §.
  • Kommunen ställer sig generellt mer positivt till vindkraft i närheten av befintliga elnät och i områden med goda vindresurser.
  • Kommunen ska ta in synpunkter från berörd grannkommun innan beslut om kommunal tillstyrkan för vindkraft inom fem kilometer från kommungräns.

Området med hög känslighet har bestämts utifrån följande kriterier:

  • Områden som omfattas av befintlig eller planerad bostadsbebyggelse inklusive en omkrets på 750 meter.
  • Områden inom 300 meter från närmaste allmän väg eller järnväg.
  • Områden inom stoppområde för höga objekt för Hagshults flygplats.
  • Riksintresseområden för naturvård och kulturmiljövård inklusive en omkrets på 300 meter.
  • Sjöar och strandskyddsområden.
  • Överblivna områden på mindre än 5 hektar har också bedömts som olämpliga även om de i sig inte har en hög känslighet.

Karta som visar var det inte anses vara lämpligt med etablering av vindkraft i kommunen.

Solenergi

Solceller omvandlar solenergi till el. Eftersom solceller är ett billigt energislag för småskaliga anläggningar så är det populärt för enskilda att installera solceller och sälja överflödet på elmarknaden. Solceller har flera fördelar jämfört med andra energislag. Bland annat är det yteffektivt om det installeras på befintliga eller nya byggnaders tak. Dessutom skapar det förutsättning för privatpersoner och företag att bli självförsörjande på elproduktion – vilket också minskar sårbarheten vid avbrott. En nackdel med solceller är dock att elenergin bara produceras när solen skiner och därför är utvecklingen av batterier viktig för att kunna lagra energin.

Solenergianläggningar byggs oftast antingen på tak eller i form av större solenergiparker direkt på marken. Solenergin kan utnyttjas både för uppvärmning av vatten och elproduktion. Genom att placera ny bebyggelse med stora tak i söderläge med ungefär 40 graders taklutning möjliggörs att i framtiden sätta upp solenergianläggningar på taket.

Större solenergianläggningar kan vara lämpliga i betesmarker eller före detta torvtäkter där det är möjligt att kombinera markanvändningen så länge solenergianläggningen inte medför försämrade miljöförhållanden. Även outnyttjade ytor där gräset klipps – till exempel i anslutning till större vägar eller järnvägar – kan vara lämpligt för solenergianläggningar. För att minska kostnaderna vid etablerandet av större solenergianläggningar är det viktigt att ta hänsyn till elnätets förutsättningar. Det handlar både om att etablera nära befintlig elnätsinfrastruktur – elnät och nätstationer – som har tillräcklig effekt för att kunna hantera en ny anläggning och om att etablera på platser där det finns en hög efterfrågan på el.

Solenergianläggningar kan i vissa fall orsaka störningar på olika typer av kommunikationssystem. Elsäkerhetsverket menar dock att riskerna är relativt små så länge installationen har genomförts på ett korrekt sätt. Men om en anläggning orsakar störningar på samhällsviktiga verksamheter kan anläggningen behöva stängas av.

Ställningstaganden om solenergi

  • Vid placering och utformning av ny bebyggelse bör förutsättningarna för framtida solenergianläggningar på taken beaktas.
  • Anläggningen av större solenergianläggningar direkt på marken bör sammanfalla med andra markanvändningar som bedöms som lämpliga.
  • Kommunen är generellt positivt inställd till solenergianläggningar – men i vissa fall är andra intressen viktigare. Det kan till exempel handla om kulturmiljövärden eller Försvarsmaktens intressen.

Övriga energislag

Biobränsle

I Sävsjö kommun finns en av länets största produktionsanläggningar för biogas. I anläggningen omvandlas organiskt avfall och matavfall till biogas som används som bränsle för transport. På anläggningen produceras ungefär 23 GWh biogas per år (källa: Biond Länk till annan webbplats.).

Fjärrvärme

Fjärrvärme innebär att flera byggnader ansluts till en gemensam uppvärmningsanläggning. I Sävsjö kommun har Njudung energi ett fjärrvärmeverk i Sävsjö tätort och köper in fjärrvärme som distribueras i Rörvik. Fjärrvärmeverket i Sävsjö eldas med biobränsle, men olja kan används som reservbränsle. Fördelar med fjärrvärme är att uppvärmningen blir mer energieffektiv och att risken för olyckor vid uppvärmningen blir mindre i de fastigheterna som inte längre behöver lösa sin egen uppvärmning. Totalt producerad fjärrvärmeanläggningarna i Sävsjö kommun ungefär 45 GWh energi år 2019 (källa: Kommunal och regional energistatistik, SCB Länk till annan webbplats.).

Njudung Energi fortsätter att bygga ut fjärrvärmenäten där det finns en efterfrågan och kan komma att utreda behovet av nya fjärrvärmeanläggningar i Stockaryd och Vrigstad om behovet uppkommer.

Elnät

Igenom Sävsjö kommun går gränsen mellan elområde SE3 och SE4. Områdena används för att beräkna elpriserna, vilka baseras på tillgången och efterfrågan inom området. Då elproduktionen är mindre i södra Sverige än i norra Sverige i förhållande till elkonsumtionen är också priserna högre i söder. Syftet med uppdelningen handlar om att göra det mer fördelaktigt att etablera anläggningar för elproduktion i södra Sverige där det också konsumeras mer el.

Sävsjö kommun består av tre elnätsområden varav ett – som omfattar Sävsjö tätort med omnejd – sköts av Njudung Energi. De andra områdena – nämligen Småland norra och Småland södra – sköts av E.on. I västra delen av kommunen går en så kallad transmissionsnätsledning på 400 kV i nord-sydlig riktning som sköts av Svenska kraftnät och som utgör ett viktigt allmänt intresse.

Efter att Sävsjö kommun drabbats av stormarna Gudrun och Per i början av 2000-talet så har elnätsbolagen genomfört satsningar på att stormsäkra sin infrastruktur, bland annat genom markförläggning av kablar.

Ställningstaganden om elnät

  • Vid detaljplanearbeten eller vid övriga etableringar av verksamheter och andra elintensiva anläggningar ska en tidig dialog med nätägaren inledas.
  • Samråd ska hållas med berörd nätägare när byggnation av master eller vindkraftverk som är högre än 50 meter planeras inom 250 meter från kraftnätsledningar eller nätstationer.
  • Ny bebyggelse av bostäder, skolor och förskolor ska placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning och 130 meter från en 400 kV-ledning.
  • Vid etablering av verksamheter som förbrukar mer än 100 MW bör Svenska Kraftnät involveras.

Ställningstaganden om energi generellt

  • Sävsjö kommun ska ta ett lokalt ansvar för de nationella och regionala målsättningarna inom energi och miljöområdet.
  • Sävsjö kommun ska stimulera lokal produktion av förnybar energi.
  • Sävsjö kommun ska främja omställningen till ett ekologiskt anpassat energisystem och en långsiktigt hållbar utveckling. Kommunen skall därmed aktivt arbeta för hushållning med energi samt prioritera utnyttjandet av inhemska och förnyelsebara energikällor.
  • Sävsjö kommuns energiförsörjning skall vara säker, ekonomisk samt hälso- och miljövänlig.
  • Sävsjö kommun skall främja och stimulera ny miljöanpassad produktion av elkraft genom vindkraft, vattenkraft, solceller och biobränslebaserad kraftvärmeproduktion.