Klimatförändringar och klimatanpassning

Översiktsplanen behöver ta hänsyn till risker från framtida klimatförändringar och behovet av att minska påverkan på klimatet. Sävsjö kommun ligger på det småländska höglandet, vilket påverkar kommunens klimat. Den höga höjden innebär att det överlag är kallare här än närmare kusterna – och klimatet kan till viss del jämföras med det i södra Norrlands kustområde. Höglandet är också mindre nederbördsrikt jämfört med de västligare delarna av södra Sverige, vilket beror på att sydvästvindarna som är vanligast i södra delen av Sverige tvingar luften att stiga över höjderna.

Varmare, blötare och torrare

Med anledning av betydande utsläpp av växthusgaser till atmosfären kommer vi i framtiden att få ett förändrat klimat. För Jönköpings län och höglandet innebär det generellt att det kommer att bli varmare, blötare och torrare under olika perioder på året (källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län Länk till annan webbplats.).

Klimatförändringarnas omfattning är svåra att överblicka och det råder osäkerhet kring hur omfattande konsekvenserna riskerar att bli. Därför är det viktigt att samhället anpassas mot de konsekvenser som är mest troliga. Förutom att det förväntas bli varmare, blötare och torrare förväntas också risken för extrema väder, såsom skyfall, extremvärme och stormar, att öka.

Varmare

Medeltemperaturen förväntas öka med upp till 5 °C fram till slutet av seklet jämfört med medeltemperaturen andra halvan av 1900-talet. De största temperaturökningarna förväntas på sommaren och vintern. Detta kommer bland annat leda till en förlängning av vegetationsperioden, alltså perioden med temperaturer över 5 °C. Antalet dagar med värmeböljor (temperaturer över 20 °C) förväntas också öka. Det kommer att ställa krav på att viss bebyggelse i framtiden är bättre anpassad för värmeböljor. Tidigare har byggnaderna i vårt klimat framförallt haft ett behov av att kunna värmas upp under de kallare perioderna på året – i framtiden kommer det också finnas ett behov av att kunna kyla ner byggnader vid värmeböljor.

Blötare

Medelnederbörden förväntas öka med 10–20% fram till slutet av seklet jämfört med andra halvan av 1900-talet. Den största ökningen förväntas på vintern, där den genomsnittliga nederbörden kan komma att öka med upp till 40%. En annan stor förändring är att antalet dagar med skyfall förväntas öka, liksom de kraftiga skyfallens intensitet. Med anledning av de varmare och blötare vintrarna så förväntas vårfloderna att minska, men vattendragen kommer att ha högre flöden tidigare på vintern.

Torrare

Antalet dagar med låg markfuktighet förväntas öka fram till slutet av seklet jämfört med andra halvan av 1900-talet. Från att tidigare ha haft ungefär 15 dagar med låg markfuktighet kan det komma att öka till 50 dagar. Det kan komma att innebära stora konsekvenser för samhället i form av svårigheter för jordbruken, vattenbrist och risken för skogsbränder.

Klimatanpassning

Det förändrade klimatet innebär ökade risker för framtida händelser som påverkar både oss människor och den bebyggda miljön. Kraftigare regn innebär högre risk för översvämningar och varmare klimat kräver ett ökat behov av skugga inne i tätorterna. För att hantera de här förändringarna är det viktigt att ta höjd för dem i samband med nybyggnationer. Men det är också viktigt att arbeta för att den bebyggelse som redan har byggts kan anpassas till framtida klimat.

För Sävsjö kommun är följande frågor viktigast att beakta i framtida planering med anledning av klimatförändringarna:

• Vattenbrist
• Risk för översvämningar vid skyfall
• Värmeböljors inverkan på individers hälsa

I avsnittet om Ras, skred, erosion och översvämning hanteras en del frågor med koppling till klimatanpassning. I avsnittet om Förorenade områden diskuteras riskerna för att markföroreningar sprids av översvämningar och hur detta bör hanteras.

Värmeböljor

Med anledning av att det blir varmare är det också viktigt att hantera värmeböljor – speciellt i urbana miljöer där värmen kan intensifieras av hårdgjorda ytor som absorberar värmen. Länsstyrelsen har tagit fram en värmekarta för Sävsjö tätort. I kartan blir det tydligt att det framförallt är i verksamhetsområdena som det blir varmt. Bristen på träd på idrottsområdet vid Eksjöhovgårdsområdet samt norr om Hägneskolan gör att dessa platser också blir utsatta. I avsnittet om Strålning och radon framgår det hur det är möjligt att arbeta för att minska risken för UV-strålning från solen.

Sävsjö kommun har inventerat möjligheterna att söka skugga i förskolornas och fritidsgårdarnas utemiljö. I den framkom på en del av förskolorna och fritidsgårdarna behovet av att arbeta aktivt för att säkerställa möjligheten att söka skugga i utemiljöerna – det kan handla antingen om att plantera fler växter eller att bygga nya tak eller skydd.

Värmeökarta för Sävsjö tätort som visar var det blir särskilt varmt i tätorten.

Andra frågor

Även andra frågor behöver hanteras som en följd av klimatförändringarna, men dessa hamnar ofta utanför den fysiska planeringens möjligheter till påverkan. Det kan handla om risken för nya sjukdomar, risk för brist på mat och risken för globala kriser. En del av dessa frågor hanteras i det regionala åtgärdsprogrammet Anpassning till ett förändrat klimat som tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Ställningstaganden om klimatanpassning

• Arbeta med mångfunktionella gröna funktioner som bland annat kan ge förutsättningar för svalka och som kan hantera stora mängder vatten vid skyfall.
  
• Vid gestaltning av gårdsmiljöer för vård, omsorg och skolverksamheter ska behovet av skugga beaktas för att hantera framtida värmeböljor. Även för annan typ av ny och befintlig bebyggelse är det viktigt att beakta behovet av skugga.

Minskad klimatpåverkan

Förutom att hantera förändringar med anledning av kommande klimatförändringar så måste kommunen också arbeta med att minska klimatpåverkan. Sedan år 2011 finns ett regionalt Klimatråd som har ett mål om att länet ska bli ett plusenergilän till år 2050. Det finns både ett regionalt åtgärdsprogram och en regional såväl som en kommunal klimat- och energistrategi där frågor om minskad klimatpåverkan hanteras.

Förutom att arbeta med att skifta energislag från fossila bränslen till förnybara bränslen och förnybar energi behöver kommunen arbeta med energieffektivisering och förbättrade förutsättningar för ett hållbart resande.

I övrigt handlar frågan om minskad klimatpåverkan i samhällsplaneringen om att minska resursanvändningen vid byggande och renoveringar samt att skapa förutsättningar för återvinning av avfall. Ett sätt att minska koldioxidutsläppen vid byggandet är att bygga av trä. Trä som byggmaterial produceras lokalt och fungerar som en kolsänka som binder kolet i konstruktionen under en lång tidsperiod.

De här frågorna har antingen arbetats in i andra avsnitt i översiktsplanen eller hanteras i kommunens Gröna hållbarhetsprogram.