Markanvändingstyper och tillhörande ställningstaganden

I mark- och vattenanvändningskartan har åtta områdestyper använts för kommunens utveckling. Dessa redovisas i det här avsnittet tillsammans med ett antal generella ställningstaganden för dem. I mark- och vattenanvändningskartan framgår det om ett område är utpekat för ändrad, utvecklad eller pågående användning.

Ändrad användning
En ändrad användning innebär att ett område idag har en annan typ av användning, men att kommunen anser att det är lämpligt att ändra användningen till den områdestyp som redovisas.

Utvecklad användning
Med utvecklad användning menar kommunen att områdestypen ska vara kvar, men att det finns förutsättningar för att utveckla området, till exempel genom förtätning eller annan förnyelse.

Pågående användning
En pågående användning innebär att den gällande områdestypen är lämplig även fortsättningsvis och att endast mindre förändringar i bebyggelsen är lämplig. Mindre förtätningar och kompletteringar tillåts, men väsentliga förändringar i områdets användning eller karaktär bör inte tillåtas.

Mångfunktionell bebyggelse

Områden med mångfunktionell bebyggelse har stads- och tätortsmässig karaktär och innehåller verksamheter tillsammans med bostäder. För Sävsjö kommun innebär det en relativt stor flexibilitet – men verksamheter som inte bör tillåtas inom områden för mångfunktionell bebyggelse är miljöstörande industrier och ytkrävande verksamheter. En viktig förutsättning för den mångfunktionella bebyggelsen är platseffektivt utnyttjande av centrala markområden.

Generella ställningstaganden för mångfunktionell bebyggelse

• Vid utveckling i redan bebyggda områden ska hänsyn tas till omgivande bebyggelsekaraktär. Som stöd för bedömningen om omgivande bebyggelsekaraktär finns bland annat de kulturhistoriska underlag som kommunen tagit fram.
• Vid planering för bostäder ska behov av lokaler för skola, barnomsorg, vård, omsorg och socialt boende samt ytor för lek och rekreation hanteras tidigt i planprocessen.
• Funktionsblandning av bostäder, service, grönytor och verksamheter som inte orsakar olämpligt buller och andra störningar ska eftersträvas för en levande, hållbar livsmiljö.
• Inom områden för mångfunktionell bebyggelse ska oskyddade trafikanter prioriteras framför fordonstrafik. Logistik och varudistribution ska fungera smidigt och ske på ett hänsynsfullt sätt mot människor och stadsmiljö.
• Hänsyn ska tas till de lokaliseringsprinciper för verksamheter och handel som beskrivs i avsnittet om Näringsverksamhet.
  

Sammanhängande bostadsbebyggelse

Områden med sammanhängande bostadsbebyggelse består huvudsakligen av bostäder. Områdena ligger ofta runtomkring tätorternas centrum och kan innehålla ett mindre antal servicefunktioner. Olika typer av särskilda boenden, skolor, förskolor och mindre butiker är också lämpliga inom områden med sammanhängande bostadsbebyggelsen.

Sammanhållen bebyggelse

I plankartan har ett antal områden med pågående sammanhängande bostadsbebyggelse pekats ut utanför detaljplanelagda områden. Dessa områden utgör kommunens bedömning om vad som i plan- och bygglagen kallas sammanhållen bebyggelse. Inom områdena krävs en utökad lovplikt enligt plan- och bygglagen 9 kap. 6 §. Områdena fastställdes i ett beslut av myndighetsnämnden 2011-06-16 §84 (länk till beskrivning av områdena Länk till annan webbplats.).

Generella ställningstaganden för sammanhängande bostadsbebyggelse

• Vid planering för bostäder ska behov av lokaler för skola, barnomsorg, vård, omsorg och socialt boende samt ytor för lek och rekreation hanteras tidigt i planprocessen.
• Inom sammanhängande bostadsbebyggelse ska blandade boendeformer uppmuntras – alltså exempelvis småhus, radhus och flerfamiljshus av olika storlek och med olika ägandeformer.
• Inom de områden som pekas ut som sammanhållen bebyggelse krävs utökad lovplikt enligt plan- och bygglagen 9 kap. 6 §.
• Inom områden för sammanhängande bostadsbebyggelse ska oskyddade trafikanter prioriteras framför fordonstrafik. Logistik och varudistribution ska fungera smidigt och ske på ett hänsynsfullt sätt mot människor och stadsmiljö.
• Bostadsbebyggelse i kommunen ska i första hand utvecklas i mindre skala där mervärden lyfts fram – det kan till exempel handla om stationsnära, sjönära eller naturnära områden.
  

Verksamheter och industri

Användningen verksamheter och industri är områden för verksamheter som inte bör blandas med bostäder. Exempel kan vara verksamheter som är ytkrävande, genererar tung trafik eller som påverkar omgivningen med buller och lukt.

Industriverksamheter

Industriverksamheter omfattar industrier eller annan typ av verksamheter som kan vara störande för omgivningen och som därför inte passar bra i närheten av bostäder eller mångfunktionell bebyggelse.

Transportintensiv verksamhet

Transportintensiva verksamheter omfattar logistikverksamhet och väldigt storskalig handelsverksamhet. Verksamheterna kännetecknas av att det transporteras väldigt mycket gods till eller från området, vilket innebär att det behöver en god planering med hänsyn till trafiksituationen.

Större besöksverksamheter

Större besöksanläggningar där verksamheter såsom idrottshallar, utomhusplaner och andra platser för idrottsverksamheter är samlade kallas i översiktsplanen för större besöksverksamheter. I praktiken omfattas kommunens allaktivitetsområden. Områdena kännetecknas av att de tidvis genererar ett stort parkeringsbehov och ibland kan orsaka störningar i form av höga ljud.

Generella ställningstaganden för verksamheter och industri

• Hänsyn ska tas till de lokaliseringsprinciper för verksamheter och handel som beskrivs i avsnittet om Näringsverksamhet.
  
• Inom områden för verksamheter och industri ska godstransporter få högsta prioritet. Men i trafikplaneringen inom områdena är det också viktigt att det finns gång- och cykelvägar och koppling till hållplats för kollektivtrafik för att säkra möjligheterna att ta sig fram för oskyddade trafikanter.
  
• AB Sävsjö industrifastigheter (ABSI) ska tillsammans med Utvecklingsavdelningen på kommunen säkerställa att det finns en beredskap av industri- och verksamhetsmark för kommande lokaliseringar.
  

Fritids- och idrottsanläggningar

Områdestypen fritids- och idrottsanläggningar omfattar områden som framförallt används för det aktiva föreningslivet. Det kan handla om fotbollsplaner, idrottshallar eller lokaler för ombyte. De anläggningarna som är insprängda i en mer blandad bebyggelse finns i områdestypen mångfunktionell bebyggelse.

Generella ställningstaganden för fritids- och idrottsanläggningar

• Det ska finnas minst ett allaktivitetsområde i varje tätort i kommunen – och det ska finnas utrymme för dessa att växa.
• Vid planering av nya bostäder och skolor ska behovet av lokaler och utemiljöer för idrott och rekreation beaktas i planprocessen.
• För att samhällets resurser ska kunna nyttjas så effektivt som möjligt är det nödvändigt att skapa förutsättningar för samnyttjande av lokaler, till exempel idrottshallar och samlingslokaler.
• För att underlätta för barn och för att främja hållbart resande ska anläggningar för idrott och rekreation lätt kunna nås via gång- och cykelvägar.
• Idrotts- och kulturanläggningar som alstrar höga ljud, exempelvis motorbanor, arenor för utomhusidrott eller utomhusscener för musik bör inte placeras i direkt anslutning till bostadsbebyggelse.
  

Tekniska anläggningar

Tekniska anläggningar är grundläggande funktioner för ett fungerande samhälle. De tekniska anläggningar som pekas ut är framförallt sådana som kräver stora ytor eller specifika platser och där användningstypen inte går ihop med andra användningstyper. I översiktsplanen pekas till exempel anläggningar för den allmänna vatten- och avloppsförsörjningen ut.

För områdestypen tekniska anläggningar har inga generella ställningstaganden tagits fram. Läs mer om förutsättningarna för den tekniska försörjningen i kommunen generellt under avsnittet om teknisk försörjning.

Landsbygd

Landsbygd är markområden som är möjliga för flera användningar men där det inte alltid är nödvändigt eller möjligt att ange vilka markområden som bör användas för vad. För landsbygden är det lämpligt att fastställa övergripande ställningstaganden som stöd för den fortsatta planeringen.

På landsbygden – liksom i tätorterna – finns det höga värden och motstående intressen. Trots det finns också möjligheter till att ta större mark i anspråk och att få ett lugnare och mer attraktivt boende. I tätorterna kan grundläggande service i form av till exempel affärer, skolor, vård och kollektivtrafik förläggas för att många personer ska ha närhet till dessa. På landsbygden kommer det alltid vara svårare att uppfylla dessa behov då det saknas befolkningsunderlag för det. Av samma anledning innebär också landsbygdsboende högre kostnader för kommunen i form av till exempel skolskjutsar och vägskötsel.

Å andra sidan finns också höga allmänna värden i att hålla landsbygden levande. Ett av de absolut viktigaste värdena är livsmedelsförsörjningen som drivs av lokala jordbruk. Genom att möjliggöra för landsbygdsutveckling skapas goda livsmiljöer för de som arbetar med jordbruk. En levande landsbygdsmiljö är också viktigt för besöksnäringen – både för de som besöker då och då och för de som äger fritidshus. Att det finns människor som bor på landsbygden innebär bättre förutsättningar för att bibehålla höga kultur- och naturvärden. Genom att hålla våra kulturmiljöer levande skapas också naturvärden i form av till exempel biologisk mångfald på landsbygden. Flera av kommunens Natura2000-områden och riksintressen för naturmiljön har värden som är beroende av till exempel betande djur eller slåtter av ängsmarker.

För att se ställningstaganden om byggande på jordbruksmark, se avsnittet Areella näringars markanvändning.

Byggande i traditionella bebyggelsemiljöer på landsbygden

Den äldre bebyggelsen är inte placerad på sin plats av en slump. Valet av byggplats styrdes av faktorer som det är viktigt att känna till och utgå från vid ny- och ombyggnad.

Utbyggnaden av traditionella bebyggelsemiljöer på landsbygden bör fortsatt byggas enligt tradition. Följande saker kan vara viktiga att ta hänsyn till:

Bebyggelsens lokalisering

Många äldre byar upplöstes vid skiftesreformerna under 1800-talet genom att gårdarna flyttades ut till ensamma lägen. De gamla byformerna, såsom radbyar, klungbyar och släktbyar, är extra bevarandevärda. Ofta kan man, trots bevarandeönskemålen, finna naturliga lägen för kompletterande ny bebyggelse i byn. Med lite kännedom om byns ursprungliga form och förutsättningar kan man försöka peka ut sådana platser. Vid val av helt nya tomtlägen utanför byar och samhällen bör man försöka finna sådana lägen som ”känns” naturliga. Torra lägen med naturlig markavrinning. Man ska inte behöva omfördela alltför stora schaktmassor i ett kulturlandskap då man skapar en ny tomt.

Figur med skisser som visar exempel på olika typer av typisk småländsk bebyggelsestruktur.

Gårdsmiljön

Trots stora förändringar, till följd av lagaskiftet, kan man i Sverige finna områden med olika gårdsformer. Den form som är vanligast i Sävsjö kommun är den så kallade ”götiska” gårdstypen. Mangårdsdelens byggnader är klart avskilda från fägårdens med en väg, ett staket eller annan hägnad.

Husplaner

De vanligaste hustyperna fram till slutet av 1800-talet var ”enkelstugor” respektive ”parstugor”. Båda hustyperna var byggda i liggtimmer och kunde uppföras i en eller två våningar. Vid sidan om dessa fanns det jordstugor för de egendomslösa. Den finare ”salsbyggnaden” började bli allt vanligare från slutet av 1800-talet. Denna kännetecknades bland annat av den sexdelade planlösningen.

Figur med skisser på olika typer av typiska småländska hustyper.

Nya byggnader

Nya byggnader kan med fördel hämta inspiration från äldre tradition. På så sätt underlättas anpassningen till miljön då man bygger på landsbygden. Träfasad, falurödfärg eller annan traditionell färgtyp, takvinkel på ca 34 grader, tak av lertegel är några sådana exempel.

Tillbyggnader

Genom att studera äldre tillbyggnader finner man ofta sådana former som känns acceptabla:

• En enkelstuga kan utökas till en parstuga
• En utskjutande frontespis i byggnadens mitt
• En liten luta (”huttave”) på gaveln eller baksidan
• En förlängning av byggnaden
• En vinkel ut på baksidan
  

Uthus

Uthus bör byggas fristående. En sammanbyggd ekonomidel/garagedel passar inte in i en kulturbygd. Uthusen kan med fördel byggas som flygelbyggnader. Takvinkeln kan göras brantare på ett uthus än på bostadshuset.

Trädgård

I trädgården bör det planteras traditionella trädgårdsväxter såsom fruktträd, bärbuskar, syrén, hägg, och så vidare. Alltför stora, platta, rektangulära gräsytor kan ibland se främmande ut i kulturlandskapet.

Generella ställningstaganden för bebyggelse på landsbygden

• Sävsjö kommun är positiv till byggande på landsbygden. Ny bebyggelse ska placeras och utformas med hänsyn tagen till landskapsbild och tradition. De ska ges en estetisk riktig utformning och anpassas till lokala natur- och kulturvärden.
  
• Områden med höga kulturmiljövärden eller områden som omfattas av områdesbestämmelser behöver inte utgöra hinder för ny lokalisering av bebyggelse. Så länge en anpassning sker till omgivningen och gällande bestämmelser innebär ny bebyggelse i sådana områden goda förutsättningar för landsbygdsutveckling.
  
• Lokalisering av ny bebyggelse på landsbygden ska framförallt uppmuntras utmed befintliga stråk och i befintliga byar. Lokalisering av ny bebyggelse som innebär att nya enskilda vägar behöver tas över av kommunen (enligt kommunens riktlinjer för enskilda vägar) eller att kommunens skolskjutsar kommer att behöva åka en längre sträcka ska ske med restriktivitet.
  
• Utvecklingen av den tätortsnära landsbygden uppmuntras, då det skapar förutsättningar för landsbygdsboenden men med närhet till service och kollektivtrafik.
  
• Ny bebyggelse på landsbygden bör förses med tomter om minst 1000 kvadratmeter för att kunna anordna egna avloppslösningar eller samordna avloppslösningar med närliggande bostadsbebyggelse.
  
• Förutsättningarna för befintliga jordbruk att kunna fortsätta drivas ska beaktas som ett väsentligt samhällsintresse – vilket bland annat innebär att generationsboenden eller utbyggnad av ekonomibyggnader kan tillåtas på jordbruksmark.

Transportinfrastruktur

Markområden för transportinfrastruktur redovisar de transportsystem som är viktiga för bebyggelseutvecklingen. Dessa redovisas i form av vägar, järnvägar, gång- och cykelvägar samt kollektivtrafiknoder. I kommunen finns också en hel del transportinfrastruktur som ingår naturligt i de andra områdestyperna, till exempel vägar och gång- och cykelvägar i sammanhängande bostadsbebyggelse. De generella ställningstagandena här är vägledande även för mindre ny transportinfrastruktur.

Generella ställningstaganden för transportinfrastruktur

• Transportinfrastrukturen inom tätorterna ska i första hand planeras för barn och unga så att de tryggt och säkert kan förflytta sig inom sitt närområde.
  
• Transportinfrastrukturen ska planeras så att det blir enkelt för människor att välja hållbara resor.
  
• De bytespunkter som pekats ut utmed kollektivtrafikstråk i kommunen ska vara väl utrustade med möjlighet till byte mellan färdsätt såsom bil, cykel och kollektivtrafik.
  
• Transportinfrastrukturen ska planeras så att det blir enkelt för företag att nyttja hållbara transportsystem. Framförallt ska kommunen arbeta för att möjliggöra överflyttning av gods från väg till järnväg på Stockarydsterminalen.
  
• Kommunen ger stöd till enskilda väghållare enligt gällande Riktlinjer för enskilda vägar.
  
• Nybyggnation av gång- och cykelvägar ska i första hand ske utifrån kommunens gällande gång- och cykelplan med tillhörande åtgärdsprogram.

Grönområde och park

Här redovisas grönområden och parker som är viktiga för tätorterna, bland annat större lekplatser och iordningsställda grönområden.

Generella ställningstaganden för grönområden och park

• Det ska vara högst 300 meter till ett grönområde eller natur- och friluftsområde på mer än 0,5 hektar från samtliga skolor och förskolor i kommunen.
  
• Tätortsnära grönområden och parker har höga värden för närboendes möjligheter till friluftsliv och rekreation och ska inte bara bevaras utan även utvecklas. Utvecklingen ska ske med hänsyn till behovet av olika funktioner, så som värmereglering genom användning av träd och buskar, upptag av dagvatten och säkerställande av andra ekosystemtjänster.
  
• Tätortsnära grönområden ska kunna användas för stadsodling eller småskalig matproduktion.

Natur och friluftsliv

Natur- och friluftslivsområden innefattar större sammanhängande områden – ofta skogar – med värden för friluftsliv och naturmiljön som sköts mindre aktivt än grönområden och parker i tätorterna. Det kan handla om motionsslingor och skolskogar, men också skogsområden som fungerar bullerdämpande mellan bostadsområden och bullriga industrier eller vägar.

Generella ställningstaganden för natur- och friluftsliv

• Tätortsnära natur- och friluftsområden har höga värden för närboendes möjligheter till friluftsliv och rekreation och ska inte bara bevaras utan även utvecklas. Utvecklingen ska ske med hänsyn till behovet av olika funktioner, så som värmereglering genom användning av träd och buskar, upptag av dagvatten och säkerställande av andra ekosystemtjänster.

Vatten

Vattenområden redovisas utan någon särskild inriktning om ändrad, utvecklad eller pågående användning.

För områdestypen vatten har inga generella ställningstaganden tagits fram.